Solenergi - vindenergi
Sommarstugan ligger på 63,3 grader nordlig bredd.
Min målsättning är att
driftskostnaderna för stugan ska vara så nära 0 kronor som möjligt och ändå
ha någorlunda bekvämlighet.
Oundgängliga kostnader:
- Fastighetsavgift
- Försäkring
- Sophämtning
Eftersom räntekostnader och amorteringar är 0 kr är grundkostnaden låg.
Stugan har ingen el och inget vatten.
Elförsörjning:
Beräknad installationskostnad för dragning av el till stugan är minst 100 000:-.
Därutöver tillkommer
abonnemangsavgiften för hela året, även för den tid stugan inte används +
förbukningsavgift för den el som används. Dessutom ökar taxeringsvärdet och
därmed också
fastighetsavgiften.
Vattenförsörjning:
Stugan ligger strandnära. Diskvatten och vatten för tvättning kan tas ur sjön.
Jag har köpt en Kärcher
vattenpump BPP 3000/42 med 700 Watts elmotor. Jag tänker montera upp en vattentunna på
lagom höjd
så att självtrycket räcker till disk och tvättning och eventuellt en utomhusdusch.
När tunnan behöver
fyllas på med sjövatten får jag dra igång det bensindrivna elverket som levererar
2 Kw el, sinus.
Dricksvatten medtas eller hämtas hos någon vänlig granne inne i byn, 1 km österut.
Vedkamin finns, ska installeras. Vedtillgången är inga bekymmer. På tomten (16500 kvm)
finns en hel del skog.
Dessutom finns en gasolkamin. Gasolspis blir lösningen i köket.
Satsning på solpaneler.
Jag bestämde mig för att satsa på solpaneler.
Solpaneler innehåller inga rörliga delar och har en god livslängd.
Förutom solpaneler behövs en batteribank (blybatterier) att lagra el i, en laddningsregulator
som gör
att batterierna laddas av solpanelerna samt kablar. Eftersom 230 V apparater är billigare att
köpa än
12 V dito bör dimensioneringen av utrustningen klara av att driva en strömsnål inverter
som omvandlar batteriströmmen till 230 V växelström.
Det finns en mängd billiga varianter av invertrar som levererar
modifierad sinusvåg. Bilden visar ren sinusvåg till vänster,
modifierad sinusvåg till höger. Modifierad sinusvåg duger till att driva enkla prylar, typ
brödrostar med. Känslig utrustning som t.ex. kompressorer i kyl/frysskåk, datorer, teveappareter
och liknande kräver ren sinusvåg.
Invertrar som levererar ren sinusvåg är dyra i inköp men å andra sidan fungerar
all elektrisk utrustning
utmärkt.
Dimensionering:
I stugan, som är under reparation, avser jag att driva ett kyl/frysskåp, en toafläkt, belysning,
(lågenergilampor typ standard lågenergilampor, LED-lampor och/eller halogenlampor)
teve och en dator. Som jag nämnde ovan ska vattenpumpen drivas av det bensindrivna elverket.
Jag började med att köpa
- 4 st 80 Watts monokristallina solpaneler,
- en laddningsregulator SR340CX,
- en 2000 Watts sinusinverter,
- 2 st 120 AH cykliska batterier (fritidsbatterier),
- kablar.
Allt som allt kostade grejorna ca 37000 kronor.
Några ord om monokristallina solpaneler:
Monokristallina solceller består till skillnad
från polykristallina
solceller av enkristallsblock. De har något höre verkningsgrad än polykristallina solceller
och har en jämn
blå-svart färg.
Eftersom tillverkningsprocessen är mer komplicerad är priset högre än för de
polykristallina solcellerna.
Vid sämre ljusförhållanden är skillnaden större i verkningsgrad, monokristallina
solceller är bättre på att
alstra energi under t ex molniga dagar än vad polykristallina solceller är.
Några ord om cykliska batterier:
Ett personbilsbatteri (startbatteri) har en typisk livslängd på cirka 100
uppladdnings-/urladdningscykler.
Ett bra batteri för solceller kan ha uppemot 600-700 cykler (6-7 gånger längre livslängd,
jämfört med icke-
cykliskt batteri om det sköts på rätt sätt). Fritids batterier är cykliska batterier,
Cykliska batterier finns
också i GEL eller AGM modeller. GEL och AGM batterierna har lägre självurladdning och klarar
fler cykler
än fritidsbatterier. De är i gengäld mycket dyrare att löpa.
Montering av solpanelerna.
Jag köpte 2 st galvaniserade vinkeljärn som jag skruvade fast i plåttaket på stugans
södra sida och placerade
solpanelerna mellan vinkeljärnen. Fast montering av solpaneler är
den enklaste
lösningen men inte den mest optimala. Sedan parallellkopplade jag panelerna, drog ledningar till
laddningsregulatorn (se skiss),
Efter första sommarens provkörning kunde jag konstatera att invertern var ett felköp.
Redan på tomgång var
egenförbrukningen så stor att den sög all ström ur batterierna så snart det blev
lite molnigt.
Alltså, en mindre och effektivare inverter behövdes.
Efter en del letande fann jag en lämplig sinusinverter "Berel 500/12/T".
Den levererar bara 500 Watt men klarar
av kortvariga belastningar upp till 1500 Watt. Den har hög verkningsgrad, 92% vilket innebär att
egenförbrukningen av el är blygsam. Den kostade ca 6000 kronor men jag fick tillbaka lite när
jag sålde den
första invertern.
Nu var totalkostnaden uppe i 41000 kronor. Om jag räknar med det bensindrivna elverket och gasolkaminen
är totalkostnaden 45000 kronor.
Efter ännu en sommars testande kan jag konstatera:
Solpanelerna levererar tillräckligt med ström under den allra ljusaste delen av sommaren, d.v.s.
halva maj,
juni och juli.
Om det inte är en regnsommar. Då räcker inte kapaciteten till. Visserligen är inte
batteribanken komplett,
det behövs en batteribank på ungefär 450 - 500 AH, men belastningen har varit låg.
Slutsats:
Solpanelerna måste kompletteras med ett alternativ som fungerar när det inte är solsken.
Vindkraftverk? Vad har marknaden att erbjuda när det gäller småskalig vindkraft?
Jag vill ha ett vindkraftverk som jag kan sätta upp utan att behöva söka byggnadslov.
Det ska heller inte leverera för mycket el eftersom lagringskapaciteten är begränsad. Det bör
någorlunda matcha den el som solpanelerna leverar.
Och priset bör vara "lämpligt".
Hos SW Exergon har jag hittat:
- Ett 12V 450W vindkraftverk som komplett med regulator och mast kostar ca 16000 kronor.
Hos Lego Elektronik har jag hittat:
(Detta märkeslösa alternativ med regulator ska vara lämpligt att
koppla ihop med en regulator från solpaneler.
- Ett 12V 200W vindkraftverk "Air Breeze" som komplett med regulator men utan mast kostar
9950 kronor.
- Ett 12V 400W vindkraftverk "VI 400W" som komplett med regulator men utan mast kostar 10750 kronor. Detta kraftverk finns inte längre i
sortimentet våren 2011.
På internet fann jag snart en lång rad klagomål på "Air Breeze". Detta lilla
kraftverk lirar inte ihop med samtidig inkoppling av en regulator från solpaneler. Då levererar det 0 Watt och det är
inte vad jag önskar mig.
Men det finns kanske andra som har goda erfarenheter av Air Breeze som komplement till solpaneler?
Jag önskar gärna komma i kontakt med någon som använder/har använt Air Breeze.
Det känns enkelt att köpa det kompletta vindkraftverket med mast och allt för 16000 kronor. Men
VI 400W verkar också intressant med sin 5-bladiga propeller och goda lågvindsegenskaper.
Det får bli en kontakt med SW Exergon och Lego Elektronik när våren nalkas.
Totalkostnaden för elinstallationen kan alltså i nuläget uppskattas till ca 61000 kronor. Med batterier 66000.
Då bör jag ha elförsörjningen för det beräknade behovet säkrat. Batterierna är förbrukningsvara. Men om
batterierna inte djupurladdas för mycket och för ofta och inte heller överladdas bör livslängden vara åtminstone
5 år, kanske längre. Eftersom kostnaden för 4 st fritidsbatterier med sammalagt ca 500 AH kapacitet bör ligga på
max ca 5000 kronor (1000 kronor/år), får denna kostnad anses som rimlig. En årlig abonnemangskostnad för indragen el överstiger
med råge batterikostnaden. Och all el som solpanelerna och vindkraftverket levererar är "gratis".
Jag ser med 230V spänning fram emot provdrift av utrustningen med inkopplat vindkraftverk.
Skriv gärna i min gästbok